Kreditbetyg: så fungerar skalan för privat och företag

Ditt kreditbetyg avgör om du får ett bolån med bra ränta, om ditt företag får leverantörskredit och om hyresvärden säger ja eller nej. Trots det är begreppet lite luddigt – det finns flera olika skalor, olika aktörer och stora skillnader mellan privatpersoner och företag. Den här guiden går igenom alla viktiga system, vad som påverkar betyget och hur du själv kollar och förbättrar det.

Kreditbetyg på 30 sekunder

Kreditbetyget är en sammanvägd bedömning av hur sannolikt det är att en person, ett företag eller till och med ett helt land betalar sina skulder i tid. I Sverige sätts privatpersoners betyg främst av UC (skala 1–999 där högre är bättre, översatt till "Utmärkt", "Mycket bra", "Bra", "Mindre bra" eller "Svag"). Företagsbetyg sätts av UC (riskklass 1–5), Bisnode/Dun & Bradstreet (AAA, AA, A, AN, B, C) och Creditsafe (Rating 1–100). På internationell nivå ratas länder och stora börsbolag av Moody's, Standard & Poor's och Fitch – och Sverige har där det högsta möjliga betyget AAA.

Vad är ett kreditbetyg egentligen?

Ett kreditbetyg är en sammanfattande riskbedömning av en låntagares betalningsförmåga. Det beskriver hur stor sannolikheten är att låntagaren inte kan betala tillbaka inom en viss period – oftast tolv månader framåt. Betyget tas fram av ett kreditupplysningsföretag utifrån data och en modell, och presenteras antingen som en bokstavskombination (AAA, AA, A, B, C) eller som en siffra (1–999, 1–100, 1–5).

Tre begrepp blandas ofta ihop:

Kreditvärdighet är själva tillståndet – din eller företagets faktiska förmåga och vilja att betala. Det är ett bredare och delvis kvalitativt begrepp.
Kreditscore är en numerisk poäng som speglar kreditvärdigheten. En kreditscore är alltså en form av kreditbetyg, ofta i siffror.
Kreditbetyg är samlingsbegreppet, oavsett om resultatet uttrycks som bokstav, siffra eller etikett.

Kreditbetyget är vidare en del av en större kreditupplysning, alltså den rapport som banker, hyresvärdar och leverantörer beställer när de gör en bedömning. Vill du förstå hela rapporten har vi en separat guide om hur en kreditupplysning fungerar.

Privatperson eller företag – två helt olika modeller

Det är viktigt att inte blanda ihop systemen. En privatperson bedöms utifrån inkomst, lån, betalningsanmärkningar och fasta utgifter. Ett företag bedöms utifrån årsredovisning, soliditet, ägarstruktur och faktisk betalningshistorik mot leverantörer. Skalorna och tröskelvärdena är olika – och även namnen. Att en privatperson har "Bra" UC-Score är inte samma sak som att ett företag har Bisnode-betyget A.

Kreditbetyg för privatpersoner i Sverige

För privatpersoner är UC den i särklass viktigaste aktören. UC är ägt av de svenska storbankerna och har den mest omfattande databasen för privatupplysningar. Banker, bolåneinstitut och kreditkortsföretag använder nästan alltid UC vid stora beslut.

UC-Score – skalan 1 till 999

UC-Score är ett tal mellan 1 och 999 där högre värde betyder att risken för betalningsproblem är lägre. UC översätter scoret till fem etiketter kopplade till en riskprognos, alltså sannolikheten för betalningsproblem inom 12 månader:

Utmärkt – UC-Score 745–999 – riskprognos 0,1 %
Mycket bra – 635–744 – 0,2–0,9 %
Bra – 559–634 – 1,0–4,0 %
Mindre bra – 455–558 – 4,1–25,0 %
Svag – 1–454 – 25,1–99,9 %

Hamnar du på "Bra" eller högre brukar du få igenom de flesta vanliga krediter. "Mindre bra" och "Svag" stänger oftast dörren till bolån och fördelaktiga räntor.

Creditsafe och Bisnode för privatpersoner

Creditsafe har en parallell privatupplysningstjänst med skala 1–100. Som tumregel räknas över 70 som högt, 20–69 som bra till medel och under 20 som hög risk. Creditsafe är gratis att kolla för sig själv och används av många mindre e-handlare.

Bisnode/Dun & Bradstreet använder en 1–10-skala för privatpersoner där 5 och uppåt anses normalt bra, medan 8–10 är högt. Bisnode är vanligt hos hyresvärdar, telekomoperatörer och energibolag.

Eftersom de tre aktörerna har olika modeller kan ditt betyg variera mellan dem. En djupare jämförelse finns i artikeln om skillnaden mellan UC, Bisnode och Creditsafe.

Kreditbetyg för företag i Sverige

För företag är bilden mer brokig eftersom alla tre stora aktörer har egna ratingmodeller, plus att internationella system förekommer.

UC Riskklass – skala 1 till 5

För aktiebolag och andra aktiva företag använder UC en numerisk skala 1–5 där högre nummer betyder lägre risk för obestånd inom 12 månader:

Riskklass 5 – Mycket låg risk – riskprognos under 0,24 %
Riskklass 4 – Låg risk – 0,25–0,74 %
Riskklass 3 – Normal risk – 0,75–3,04 %
Riskklass 2 – Hög risk – 3,05–8,04 %
Riskklass 1 – Mycket hög risk – 8,05 % eller mer

För företag som inte kan riskklassas numeriskt – nystartade utan bokslut, vilande bolag, bolag i konkurs eller likvidation – sätter UC i stället bokstavskoder som L (likvidation), I (inaktivt), K (konkurs), O (rekonstruktion) och U (utmätning). Det är inte ett "dåligt" eller "bra" betyg – det signalerar att normal bedömning inte är möjlig.

Bisnode AAA – det klassiska bokstavsbetyget

Bisnodes AAA-modell lanserades redan 1989 och är fortfarande det mest igenkända företagsbetyget i Sverige. Sedan 2020 ingår Bisnode i amerikanska Dun & Bradstreet, men modellen lever vidare. För aktiebolag finns sex steg:

AAA – Högsta kreditvärdighet. Företaget ska ha omsatt över två miljoner kronor, varit aktivt i minst tio år och ha nyckeltal klart över branschsnittet.
AA – God kreditvärdighet. Stabilt och välskött, men når inte upp till AAA-kraven på storlek eller historik.
A – Kreditvärdigt företag. Normalt och kreditvärt utan särskilda anmärkningar.
AN – Nystartat företag. Inget komplett årsbokslut finns ännu, men inga negativa signaler heller.
B – Vissa problem. Här finns betalningsanmärkningar eller svaga nyckeltal som drar ned bedömningen.
C – Kredit avrådes. Hög risk och inga eller mycket begränsade krediter rekommenderas.

Bisnode publicerar också det dollarbaserade indexet Paydex från Dun & Bradstreet (skala 1–100), som mäter den faktiska betalningshistoriken mot leverantörer – när fakturor betalas, inte bara om de betalas. 80–100 räknas som låg risk, 50–79 som måttlig och 1–49 som hög risk för sen betalning.

Creditsafe Rating – 1 till 100

Creditsafe har ett intuitivt numeriskt företagsbetyg där ett högre tal är bättre. Skalan brukar grupperas i fem nivåer:

80–100 – Mycket låg risk
60–79 – Låg risk
40–59 – Måttlig risk
15–39 – Hög risk
1–14 – Mycket hög risk

Creditsafes modell är populär bland mindre företag och i e-handeln, eftersom den är lätt att tolka och prisvärd att abonnera på. Skalan väger in betalningsanmärkningar tyngre än vissa andra system, vilket innebär att en enda anmärkning kan dra ned poängen rejält.

Internationella kreditbetyg – Moody's, S&P och Fitch

För statsobligationer och stora börsbolag används framför allt tre globala ratinginstitut. Skalorna är snarlika men inte identiska:

Standard & Poor's (S&P) och Fitch använder båda AAA, AA+, AA, AA-, A+, A, A- och därefter BBB+, BBB, BBB- och nedåt mot D (default).
Moody's skriver Aaa, Aa1, Aa2, Aa3, A1, A2, A3, Baa1, Baa2, Baa3 och så vidare.

Gränsen mellan investment grade och non investment grade (även kallat high yield eller mer dramatiskt junk bonds) går vid BBB- hos S&P och Fitch respektive Baa3 hos Moody's. Allt över räknas som lågrisk och attraherar institutionella investerare; allt under ses som spekulativt.

Sverige som stat har det högsta möjliga betyget AAA/Aaa hos alla tre instituten – ett av få länder i Europa med trippel A. För svenska företag är det dock ovanligt med Moody's- eller S&P-betyg; det är nästan bara stora börsnoterade banker och industrikoncerner som har sådana ratings parallellt med de svenska skalorna.

Så sätts kreditbetyget

Kreditupplysningsföretagen bygger sina modeller på en kombination av kvantitativ data (siffror från offentliga register) och kvalitativa parametrar (egna bedömningar och historiska mönster). Det är ingen subjektiv tycka-känna-process – betyget räknas ut maskinellt utifrån tydliga regler.

Datakällor för privatpersoner

Skatteverket – senast taxerad inkomst, eventuellt underskott av kapital och F-skattestatus.
Folkbokföringen – adress, civilstånd, hushållets sammansättning.
Kronofogden – ansökningar om betalningsföreläggande, utmätningar och skuldsaldo.
Tidigare kreditförfrågningar – så kallade omfrågningar, registrerade i upp till tolv månader.
Egna register hos respektive upplysningsföretag.

Datakällor för företag

Bolagsverket – styrelse, firmateckning, registrering, årsredovisning.
Skatteverket – momsregistrering, restförda skatter, skattesanmärkningar.
Kronofogden – ansökningar, utmätningar och anmärkningar mot bolaget och dess företrädare.
Egna handelserfarenheter – faktiska betalningar mot leverantörer (basen för Paydex).
Branschstatistik – jämförelse mot nyckeltal i samma bransch.

Kvantitativa nyckeltal som väger tungt för företag

Soliditet – eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Likviditet – omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.
Avkastning på eget kapital och rörelseresultat.
Skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad.
Omsättningstillväxt över flera år.

Kvalitativa faktorer

För företag väger även styrelseledamöternas och firmatecknarnas historik in. Har en ledamot tidigare kört flera bolag i konkurs får det genomslag. Branschrisk, geografi, företagets ålder och ägarstruktur är andra parametrar som vägs in. För privatpersoner är de tunga kvalitativa faktorerna boendetyp, antal adressbyten och stabilitet i sysselsättning.

Vad påverkar ditt kreditbetyg?

Privatperson – det här drar ned

Betalningsanmärkningar är den enskilt största negativa faktorn. En enda anmärkning kan tippa dig från "Bra" till "Svag". Hur länge en anmärkning ligger kvar går vi igenom i artikeln om hur länge en betalningsanmärkning finns.
Många kreditförfrågningar på kort tid signalerar ekonomisk stress. Varje ny kreditförfrågan registreras i tolv månader.
Hög skuldsättning i förhållande till inkomst.
Oregelbunden eller låg inkomst.
Kort kredithistorik – ingen historik gör dig svår att bedöma.
Täta adressbyten kan tolkas som instabilitet.

Privatperson – det här lyfter

Stabil inkomst och fast anställning över tid.
Rimligt antal krediter som sköts felfritt.
Ren betalningshistorik utan anmärkningar.
Lång och välskött kredithistorik.
Egen bostad eller långa hyreskontrakt på samma adress.

Företag – det här drar ned

Restförda skatter eller sen inlämnad årsredovisning.
Försämrad soliditet eller plötsligt resultatfall.
Betalningsanmärkningar mot bolaget eller dess företrädare.
Många egna kreditupplysningar (även här mäts förfrågningar).
Skuldproblem hos styrelseledamot eller huvudägare.
Verksamhet i en bransch med generellt hög risk.

Företag – det här lyfter

Lång historik och stabil omsättning.
Stark soliditet och positivt rörelseresultat.
Faktiska handelserfarenheter där fakturor betalas i tid (mäts av Paydex).
Rena styrelseledamöter utan tidigare konkursärenden.
Årsredovisningar i tid till Bolagsverket.

Hur kollar du ditt eget kreditbetyg?

Att kolla sitt eget kreditbetyg räknas aldrig som en omfrågning och påverkar därför inte betyget. Det är dessutom helt lagligt och rekommenderat innan en större låneansökan.

Privatperson

uscore.se – gratis UC-Score med BankID-inloggning. Den enklaste och snabbaste vägen.
MinUC.se / Kreditkollen – mer detaljerad rapport hos UC med löpande övervakning, mot en månadsavgift.
Creditsafe – gratis privatupplysning via app.
Bisnode "Min Upplysning" – avgiftsbelagd hos Dun & Bradstreet.
Lagstadgad årskopia – enligt kreditupplysningslagen har du rätt till en gratis kreditupplysning per år, som skickas per brev.

Företag

Styrelseledamot eller behörig firmatecknare kan beställa rapport på det egna bolaget hos UC, Creditsafe eller Dun & Bradstreet. Bastäckning finns även gratis på allabolag.se och liknande tjänster, men då utan fullständig riskklass.

Så förbättrar du ditt kreditbetyg

Ett kreditbetyg är inte hugget i sten. Det räknas om kontinuerligt när nya uppgifter kommer in i registren, så det går att påverka över tid. Vi har en mer djupgående guide om hur du förbättrar din kreditvärdighet, men huvuddragen är följande.

För privatpersoner

Betala alla räkningar i tid. Undvik framför allt fakturor som går till inkasso eller Kronofogden – det är där anmärkningarna uppstår.

Samla ihop dina lån. Ett samlingslån i stället för fem smålån ger lägre kreditbelastning och bättre överblick.

Avsluta oanvända krediter. Outnyttjade kreditkort och kreditgränser räknas in i din totala potentiella skuld.

Sprid ut låneansökningar. Många förfrågningar på kort tid sänker betyget, även om alla godkänns.

Deklarera korrekt. En högre taxerad inkomst lyfter underlaget för bedömningen.

Vänta ut gallringen. Betalningsanmärkningar för privatpersoner försvinner automatiskt efter tre år.

För företag

Betala leverantörsfakturor enligt avtal. Faktiska handelserfarenheter är basen för Paydex och påverkar AAA-betyget direkt.

Förstärk det egna kapitalet. Soliditet är det enskilt tyngsta nyckeltalet i de flesta modeller.

Lämna in årsredovisningen i tid till Bolagsverket. Sen inlämning är en röd flagg.

Håll bolaget rent från restförda skatter.

Begränsa egna kreditupplysningar. Många förfrågningar på det egna bolaget kan tolkas negativt.

Säkerställ att styrelsen är ren. En ny ledamot med skuldproblem kan dra ned hela bolagets betyg.

Det här är också skälen till att kreditbetyget spelar så stor roll vid större finansieringsbeslut – exempelvis vid en ansökan om företagslån, där långivaren nästan alltid tar både en upplysning på bolaget och en på företrädarna.

När används ditt kreditbetyg?

Kreditbetyget styr betydligt fler beslut än bara låneansökningar. Du möter det när du:

Ansöker om bolån, blancolån eller kreditkort.
Skriver hyreskontrakt – nästan alla hyresvärdar tar upplysning.
Tecknar mobilabonnemang, bredband eller elavtal med fakturabetalning.
Handlar på faktura eller delbetalning hos Klarna och liknande.
Söker tjänster där ekonomisk pålitlighet är ett krav, exempelvis vissa roller inom bank, försäkring och säkerhet.
Driver företag som söker leverantörskredit, hyr lokal eller ansöker om upphandling.

Med andra ord påverkar kreditbetyget vardagsekonomin långt bortom själva låneansökan.

Vanliga frågor om kreditbetyg

Vad är skillnaden mellan kreditbetyg och kreditvärdighet?

Kreditvärdighet är den underliggande förmågan att betala skulder. Kreditbetyget är det sätt som ett kreditupplysningsföretag uttrycker den värdigheten – som siffra, bokstav eller etikett.

Vad är ett bra UC-Score?

Allt över 559 räknas som "Bra" eller högre. För riktigt bra bolåneräntor brukar långivare vilja se "Mycket bra" eller "Utmärkt", det vill säga UC-Score från 635 och uppåt.

Vad innebär riskklass 3 hos UC?

Riskklass 3 betyder "Normal risk" och motsvarar 0,75–3,04 % risk för obestånd inom tolv månader. Det är en accepterad nivå för de flesta vanliga affärer, men inte tillräckligt högt för de mest fördelaktiga företagskrediterna.

Kan jag ha olika kreditbetyg hos olika företag?

Ja. UC, Bisnode och Creditsafe använder olika modeller och vissa egna datakällor. Det är därför fullt möjligt att vara "Bra" hos UC men ha lägre poäng hos Creditsafe, eller tvärtom.

Påverkas mitt kreditbetyg om jag kollar det själv?

Nej. Egen kontroll registreras inte som en omfrågning och påverkar inte betyget. Du har också rätt till en gratis kreditupplysning per år enligt kreditupplysningslagen.

Hur länge påverkar en betalningsanmärkning?

För privatpersoner gallras anmärkningar efter tre år, för enskilda näringsidkare och företag efter fem år. Tills dess är effekten på betyget kraftig – ofta tillräcklig för att stänga dörren till bolån och större krediter.

Vad är AAA-rating?

AAA är högsta möjliga betyg i flera system. Hos Bisnode/Dun & Bradstreet betyder det att företaget har lång historik, hög omsättning och nyckeltal klart över branschsnittet. Hos Moody's, S&P och Fitch är AAA högsta nivån för länder och stora företag – exempelvis har Sverige som stat AAA.